17 Oct 2007

AMP ho Damage Control!

Procurador Geral da República konspira ho suspeitu fujitivu ida, maibé ema balu dehan ida ne'e la'ós problema. Resposta ida ba António Ramos nia artigu "Eskuta Telefonika Ne'e Ilegal", publikadu iha STL, loron 16, fulan Outubru 2007
 

Horisehik (Tersa-feira, 16/10) iha STL António Ramos hakerek pesa-oan ida ho títulu "Eskuta Telefonika Ne'e Ilegal." António Ramos nia pesa-oan ne'e hanesan resposta ba gravasaun konversa telefónika entre Procurador Geral da República (PGR), Sr. Longuinhos Monteiro, Sr. Hermenegildo Pereira "Agio" (ex-Xefe de Gabinete antigu Prezidente da República, Sr. José Alexandre Gusmão), ho Sr. Leandro Isaac, fujitivu, ne'ebé Komisaun Investigasaun Independente rekomenda ba Procurador Geral para investiga. Gravasaun ne'e mosu iha públiku semana hira liubá maibé iha Segunda-feira maka partidu opozisaun, FRETILIN, foin foti kestaun ne'e iha Parlamentu Nasionál hodi ejije Presidente da República, Sr. Dr. José Ramos-Horta atu demite PGR, Sr. Longuinhos Monteiro. FRETILIN nia komunikadu iha Segunda-feira foti mós kestaun legál oioin kona-ba konteúdu ne'e.

 

Agora fila fali ba António Ramos nia hakerek iha STL. Em primeiru lugár, Naran ema ruma ne'ebé ulun-fatuk sei baku loos (la'ós bulak) maka rona gravasaun ne'e, nia mós sei hanoin konversa entre ema na'in tolu ne'e estrañu uitoan; katak, hetok, Procurador ne'ebé tuir loloos ninia servisu atu duni-tuir no investiga suspeitu sira ne'e, afinál nia fó-malu di'ak fali ho suspeitu sira! Procurador ne'e halo servisu loos ka lae? António Ramos nia pesa ne'e la toka nein pontu ida kona-ba konversa ne'e: konversa íntima entre PGR, Xefe de Gabinete Presidente da República nian ho suspeitu fujitivu ida, i parese Presidente da República rasik mós prezente hotu. Lae. António Ramos haree fali ba teknikalidade oan ida hodi argumenta katak (hanesan títulu artigu ne'e dehan), eskuta telefónika ne'e ilegál.

 

Ha'u la hatene se Timor-Leste iha ona lei ruma kona ba atividade ida ne'e, nein ha'u hatene se atividade ida hanesan ne'e halo fasil ka lae, no sé maka iha pozisaun di'ak liu atu halo buat ne'e. Tuir António Ramos, parese lei la permite eskuta telefónika ne'e no parese Timor Telecom maka tenke responde ba alegadu violasaun ne'e. Prontu. Iha Atónio Ramos nia pozisaun, atu foti konkluzaun ida hanesan ne'e la'ós buat difisil ida. Nuu-fuan nunka monu do'ok hosi nuu-hun. Maibé António Ramos mós haluhan tiha, talvés lakohi, fó-hanoin ba ninia leitór sira kona-ba alternativa seluk hodi responde ba ninia konkluzaun hirak ne'e, ne'ebé iha ha'u nia hanoin, simplista no tendensioza.

 

Uluk nana'in ha'u hakarak loke ha'u nia resposta hodi dehan katak, sim. Eskuta telefónika ne'e bele viola ema seluk nia privasidade. Bainhira eskuta telefónika ne'e Estadu maka halo, ida ne'e viola mós ema seluk nia direituzumanus. Ha'u konkorda ho António Ramos katak hahalok sira hanesan ne'e viola Constituição da República ka Ukun Fuan Inan (tuir António Ramos nia abreviasaun, UFI). Hahalok sira hanesan ne'e tenke hetan prosesu legal hodi determina sala ho loos. Maibé seráke Timor Telecom maka eskuta sira nia konversa? Seráke governu iha buat ruma ho eskuta konversa ne'e? Se la'ós karik, sé maka tenke bá hatán? Se entre Agio Pereira, Longuinhos Monteiro ho Leandro Isaac, sira ne'e ida maka grava karik, nia mós tenke hetan prosesu legál hotu? Entau, lójikamente telemóvel hotuhotu ne'ebé iha funsaun ba gravasaun tenke sai ilegál hotu iha Timor-Leste?

 

Maibé António Ramos nia presupozisaun (assumption) no konkluzaun sira ne'e mós simplista no tendensiozu tebetebes. Primeiru, kona-ba gravidade ne'ebé gravasaun ne'e aprezenta iha kontestu krize polítiko-militár ne'ebé Timor-Leste sei enfrenta (ezemplu julgamentu kona-ba kazu 25 de Maiu ne'ebé la'o namanas hela). Afinál konteúdu gravasaun ne'e kompromete hela pozisaun ema na'in hirak nian, inkluindu Primeiro Ministro korrente, ninia Secretario de Estado ho PGR. Maibé António Ramos sente legalidade/ilegalidade eskuta telefónika ne'e maka importante liu.

 

Importante mós ba leitór sira atu haree didi'ak katak António Ramos parese lahatene ka finje lahatene buat ida kona-ba teknolojia telemovel (mobailfón) sira ohin loron nian. Iha Dili ohin loron kuaze telefone hotuhotu bele grava konversa telefónika ida. Leitór sira iha telefone foun karik, se haree didi'ak, telefone ne'e iha mós funsaun atu grava konversa ida ita halo ho ema seluk. Ne'e duni sé maka hatene bá? Karik entre telefone rua ne'e (Longuinhos Monteiro ho Leandro Isaac nian), telefone ida maka grava karik? António Ramos hatudu liman ba Timor Telecom. Maibé la konsidera, karik iha posibilidade sira na'in tolu ne'e ida maka grava buat ne'e? Agio Pereira ho Longuinhos Monteiro? Keta Longuinhos Monteiro maka grava atu uza hanesan evidénsia kontra Leandro Isaac karik? Depois, la hatene hanusá gravasaun ne'e monu tiha ba públiku.

 

Depois, keta Leandro Isaac maka grava karik? Ha'u maka iha Leandro Isaac nia fatin mós ha'u grava hotu konversa sira ne'ebé ha'u halo ho ema importante Estadu nian, hanesan Chefe de Gabinete, Procurador Geral, Presidente da República, Primeiro Ministro, Ministro balu ho membru parlamentu sira; ne'e para loron ida sira hakarak halo ha'u hanesan bibi-metan (kambing hitam) karik, ha'u sei dada sira tuir hotu ha'u. Leandro Isaac mós karákter ida arrogante no azneirentu. Halo tiha gravasaun sira ne'e, depois rai telefone arbiru maka ninia files sira ne'e monu hotu ba ema seluk nia limalaran. Haree de'it, Leandro Isaac ko'alia kona-na ba desizaun CCF nian atu dudu sees tiha lider topu na'in tolu. Ida ne'e lia-bosok oan ida, parese Leandro Isaac hamonu bá hanesa iska hodi Agio Pereira ho Longuinhos Monteiro (hamutuk ho "katuas boot") han. Keta iha tan gravasaun seluk karik? Hein de'it.

 

António Ramos nia argumentu ida importante liu, ne'ebé nia aprezenta iha artigu ne'e, maka komik liu. Haree ezemplu ida ne'e: ahu-na'in ida tama ha'u nia uma-laran, nia tenta na'ok ha'u nia televizaun. Nia hulan televizaun ida iha nia kotuk, maibé tanba televizaun ne'e todan, ahu-na'in ne'e nia kotuk mós tohar tiha. Hotu António Ramos mai dehan fali ha'u, televizaun na'in ne'e, maka sala tanba ha'u nia televizaun todan liu, tan ne'e maka ahu-na'in ne'e nia kotuk tohar. Primeiru, ida ne'e hanesan argumentu ida tidak "masuk akal". Nia na'ok daudauk ha'u nia televizaun, ha'u maka tenke ba responde uluk fali? Bainhira Procurador Geral ida iha fali konversa íntima ho suspeitu ida, agora ita buka fali sé maka responsável ba hatudu-sai konversa ne'e? Bainhira ita hetan evidénsia katak Procurador Geral, Chefe de Gabinete, suspeitu (ho Presidente da República) tuur hamutuk hodi konspira hamutuk, ita husu fali hanusá maka evidénsia ne'e sai? Ida ne'e irelevante iha kontestu koversa íntima ne'e.

 

Maibé bainhira ita haree didi'ak fali, ita mós bele nota katak iha intensaun ida atu hasees leitór sira ka públiku nia atensaun ba diresaun seluk. Ezersísiu ida ne'e halo parte iha buat ne'ebé iha Inglés ema dehan "damage control". Katak ita halo ona azneiras, agora ita buka taka lalais azneiras ne'e hodi soe foer ba ema ema nia matan. Katak ita buka dudu-sees lalais lia-manas ne'e ba fatin seluk, hodi duun fali ema seluk. Katak buat ne'ebé ita tenke diskute la'ós ahu-na'in na'ok, maibé televizaun todan; katak ita tenke preokupa ho kestaun legalidade/ilegalidade eskuta telefónika, la'ós faktu katak Chefe de Gabinete Agio Pereira, Procurador Geral Longuinhos Monteiro, ho fujitivu ka suspeitu ida, Leandro Isaac iha relasaun íntima ida, enkuantu Presidente da República, José Alxandre Gusmão, tuur iha kotuk hodi hamnasa no fó ninia bénsaun. Ida ne'e la'ós defende lia-loos maibé buka defende fali idola politik sira, defende fali interese individuál ida no iha tendénsia atu konsolida fali interese elite sira ne'ebé kaer podér. Karik konversa iha gravasaun ne'e maka involve Mari Alkatiri, Lu Olo ho Taur Matan Ruak, ita bele asegura katak reasaun hosi kamada elite polítika iha Timor-Leste ohin sei oinseluk hotu.

 

Atu hakotu, ha'u hakarak hatete de'it katak, sim. Ita tenke tuir (prosesa) duni indivíduu sira ne'ebé maka viola lei privasidade nian. Talvez ita bele komesa investiga uluk Timor Telecom. Depois husu mós ba Sr. Agio Pereira, ohin loron Secretário de Estado do Conselho dos Ministros; Sr. Longuinhos Monteiro, Procurador Geral da Repúblic; ho Sr. Leandro Isaac, suspeitu no fujitivu, sé maka halo gravasaun ne'e? Maibé kona ba konteúdu konversa ne'e, ha'u hakarak hatene de'it, tansá maka Sr. Procurador Geral da República hamutuk ho Chefe de Gabinete Presidente da República iha fali konversa ida íntima tebetebes ho suspeitu fujitivu ida? Sira nia ligasaun oinsá? Sira nia relasaun ne'e hotu de'it iha konversa telefónika ne'e ka sei do'ok liután? Ita, nu'udár povu iha direitu hatene buat sira ne'e? Klaru!

No comments: